Everyday I'm Shuffelin'

Det finns en chans att det här inlägget aldrig kommer publiceras. Risken är ganska stor att jag kommer somna när som helst med huvudet på tangentbordet...

Igår firade min kära vän Madde då hon för några dagar sedan fyllde 20. För en gång skull den här sommaren så var jag ledig då något roligt ägde rum! Jag jobbade under morgonen men hade hela kvällen och dagen efter ledig.
Vi var först ett gäng tjejer som åt middag hemma hos Madde. Vinet flödade och vi satt och pratade om allt från felamputerade ben till hur man sminkar sig på kortast tid. Killarna anlände ett par timmar senare och festen kom igång på riktigt. Vi spelade drinklekar tills dess att våra huvuden snurrade av andra anledningar än alkoholen. Som alltid när vi träffas så blev det också en hel del dans och tokigheter.

Nån gång efter midnatt raggade vi skjuts ner på stan och gick sedan på Svenssons. Där var det förvånandsvärt mycket folk för att vara en sommarkväll! Vi träffade på en hel del andra bekanta och dansade loss ordentligt i ett par timmar innan det alldels för fort blev dags för stängning. Vid den här tidpunkten var det bara jag, Sandra och Rickard kvar och vi vandrade runt på stan ett tag innan vi efter många om och men till slut hamnade på lite efterhäng. Där blev det mer vin och så en hel del Justin Bieber...

När klockan till slut stod på fyra och jag i stort sett dygnat så vandrade jag hemåt mot min övernattningssäng. Tog ett par glas vatten och somnade så fort jag la mig. Hade lyckats ställt klockan på elva idag för att hinna med lite frukost och sånt innan det var dags att gå till bussen flr att hinna hem och träffa Magnus innan han åkte tillbaka till Linde. Fasade över hur dåligt jag skulle må idag men när jag satte mig upp i sängen blev jag glatt överraskad. Bortsett från att jag inte minns exakt alla detaljer som skedde igår (har dock fått bildbevis på fb...) så mådde jag förvånandsvärt bra.

Men självklart. På vägen till bussen ringde jobbet och jag hade inget annat val än att ställa upp och jobba kvällen. Underbart. Hann därmed inte vara hemma mer än ett par timmar innan det blev dags att dra på sig arbetskläderna igen. Tackade min lyckliga stjärna att jag inte var mer bakis än vad jag var.

Kom hem från jobbet för en stund sedan och nu vill jag bara sova i hundra år. Tyvärr kommer jag inte få mer än några timmar. Sen är det dags för sex dagars arbete den här veckan, och jag börjar med ett pass klockan sju imorgin bitti.

Jag hade i alla fall en sjuhelsikes bra kväll och natt. Att få träffa underbara vänner och dansa och trängas med folk på krogen var precis vad jag behövde just nu. Att slippa tänka på allt annat och bara njuta av det bästa.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0