Cecilia Näätsaari

Idag är det nio år sedan terrorattacken i New York. Nio år sedan World Trade Center rasade. Ikväll har det visats en massa olika dokumentärer och filmer om händelsen och jag har bläddrat fram och tillbaka mellan kanalerna. Och fastän det har gått nio och och bilderna på de rasande tornen har visats många gånger förr så mår jag fortfarande fysiskt illa varje gång jag ser det. Att se dessa bilder och samtidigt inse att så många människor dör i de ögonblicket. Jag vill blunda och slå över till en kanal med något mer glatt och lättsamt men samtidigt går det inte att undvika att titta. Försöka förstå vad som verkligen hände även om allt ser ut som en häftig actionfilm. Men det är ingen film utan ren verklighet. Och hur mycket jag än vill blunda för den verkligheten går det inte.

Det är helt omöjligt att förstå den ondska som dessa mördare måste besitta för att kunna göra något sådant. Vad rör sig i dessa människors huvuden som får dem att utföra något så förskräckligt? Förmodligen något som ingen av oss någonsin kommer att förstå.