Farväl Vancouver
Och så var OS slut för den här gången då. Tänkte försöka mig på någon typ av sammanfattning innan abstinensen kommer.
Det gick ju faktiskt oväntat bra för Sverige, 11 medaljer blev det till slut och en sjunde plats i medaljligan. 5 guld, 2 silver och 4 brons. Bra jobbat!
Här kommer OS...
BÄSTA: De fantastiska längdskidåkarna.
SÄMSTA: Finns mycket att skriva här då det var mycket som gick fel i Vancouver. Fiasko på invigningen, arrangörernas supermissar i skidskyttet, dålig säkerhet, dåliga skidspår och McDonalds i OS-lägret är bara några...
TÅRAR: Per Olofsson brister ut i gråt efter den fantastiska laginsatsen i dubbeljakten. Då grinade även jag.
FLIPP: Johan Olsson, vilken kille!
FLOPP: Skidskyttarna. Helena Jonsson pallade inte trycket. ACO fick det inte att stämma och Mattias Nillson sköt ÅTERIGEN bort Sverige från medaljstriden i stafetten. Sprintåkarna var väl heller inga höjdare. Prata går ju Emil Jönsson...
HEMSKASTE: Dödsfallet i rodel som skedde bara dagarna innan invigningen. Här platsar även Anjas och Patrik Järbyns läskiga krascher.
KAXIGASTE: Petter Northug. Jag tror jag är en av få som verkligen diggar den här killen. Han må var jävligt kaxig men mycket av det han säger har han rätt i. Efter en inte alltför bra början av detta OS slutade det ändå med tre medaljer för Petter. Ingen kommer väl glömma hans otroliga slutsträcka i längdstafetten där han fixade ett silver för Norge. Och hans spurt igår på femmilen går heller inte av för hackor. Är man en av världens bästa skidåkare får man vara lite kaxig och Petters citat: "Den enda som är snabbare än mig på upploppet är kameran", är redan nu en klassiker.
MODIGASTE: Knappt ett dygn innan hade Anja Persson kraschat så våldsamt att det var tur att hon klarade sig med livet i behåll, ändå ställer hon sig på start med enda tanken att kör hon, så kör hon för guld. Det blev inget guld utan ett brons men att ens utsätta sig för något sådant är en bragd. Den tjejen är en sådan tävlingsmänniska och inget verkar stoppa henne.
SKRATTRETANDE: Tjejen som i störtloppet bara hann ta ett staktag med stavarna innan hon pladask föll efter ett par meter. Nu gick i och för sig hennes knä sönder men det såg förfärligt roligt ut...
TYPISKA: Alla dessa jävla fjärdeplatser. Det blev ett tiotal till slut: Anna Haag, Marcus Hellner, Lag Edin, Jesper Björnlund, Anna Olsson, Maria PH, ACO, stafettlaget i skidskytte och en till som jag inte kommer på för tillfället.
KLANTIGASTE: Kanadas damcurlinglag. Snacka om dundertabbe när dom missade sista stenen och förlorade guldet till Sverige.
HÅRDASTE: Niklas Kronwall. Lagets hårdaste spelare ska vara Douglas Murray men under den här turneringen visade det sig vara Kronwall. Han körde bokstavligt talat över sina motspelare och nu vet alla vad "being Kronwalled" betyder!
ROLIGASTE: Björn Ferry. Ingen kan hejda den mannen. "Man har ju ingen användning av ett till kylskåp om man redan har ett!" Björn Lind-posen som han tyckte skulle se bra ut på framsidan av tidningen. Dansen.
MEST VÄRDIGA MEDALJÖR: Han slet som ett djur under dubbeljakten för att hjälpa Johan Olsson, själv blev han tionde man i mål. Under stafetten gjorde han en fantastisk sträcka och gav Hellner ett tacksamt utgångsläge. Sen var han nervös. Men då Hellner gick i mål och guldet var Sveriges var han den som hoppade, den som var allra lyckligast och den som förtjänade det mest. Efter två säsonger fyllda av skador och sjukdomar och till och med cancer fick han äntligen stå längst upp på pallen. Där kom också tårarna...
KÄRLEKSCRUSH: Jag har alltid varit kär i Henrik Lundqvist och det är jag fortfarande men har även upptäckt att det är nåt med Northug. Han är inte den allra vackraste att titta på men hans kaxighet blandat med hans blyhet gör han väldigt charmig.
SORGLIGASTE: Hockeylaget. Detta var med säkerhet Sveriges stjärnors sista OS-turnering, kanske sista turnering över huvudtaget och jag önskade verkligen att Foppa, Lidas, Alfredsson och gänget skulle få ta guld igen. Men icke. Det såg ju så bra ut men så kom den där jäkla matchen mot Slovakien och vi kunde inte längre hoppas på medalj. Här kom också tårar.
MATCH: Istället för Sverige blev det USA mot värdnationen Kanada i hockeyfinalen. Den enda medalj Kanada verkligen brydde sig om att vinna var den i hockey. Landet krävde ett guld. FY FAN vilken match det blev! Kanada såg ut att ta hem segern men med 24 (!!!) sekunder kvar kvitterade USA, hela hallen blev tyst och det blev förlängning. Där avgjorde Sidney Crosby som inte gjort mycket alls under turneringen och Kanada fick sitt guld, men FY FAN vilken match det var! Detta kan man kalla hockey!
ÖVERLÄGSNA: Kanadas damlag tog även dom guld i hockeyn, något överlägsnare än herrarna. Resultat från turneringen säger väl det mesta: 10-1, 18-0, 13-1, 5-0...
MUST-HAVE: Jag blev konstigt nog väldigt intresserad av curling. Riktigt spännande men jag har fortfarande, efter åtskilliga timmar framför tv:n, ännu inte riktigt fattat alla regler. Men jag vet vad en chapp (osäker på stavning) är för nåt!
FJANTIGASTE: Att Helena Jonsson uttalat sig om att detta kan ha varit både hennes första och sista OS. Att hon bara är 24 år gör det hela ännu mer konstigt. Det är bara att inse att hon inte klarade av det i år och fortsätta jobba för att fixa det om fyra år istället.
FRÅGA: Hur i alla dar kan man ta ett OS-brons i skidsprint med flera brutna revben?! Antingen är Majdic en jäkligt bra skådespelare eller en jäkligt bra lögnare. Möjligtvis också dopad.
Ja, det var detta för denna gång. Nu är det två år kvar till sommar-OS i London och fyra år till vinter-OS i Sotji. Vi hörs förhoppnigsvis innan dess!
Det gick ju faktiskt oväntat bra för Sverige, 11 medaljer blev det till slut och en sjunde plats i medaljligan. 5 guld, 2 silver och 4 brons. Bra jobbat!
Här kommer OS...
BÄSTA: De fantastiska längdskidåkarna.
SÄMSTA: Finns mycket att skriva här då det var mycket som gick fel i Vancouver. Fiasko på invigningen, arrangörernas supermissar i skidskyttet, dålig säkerhet, dåliga skidspår och McDonalds i OS-lägret är bara några...
TÅRAR: Per Olofsson brister ut i gråt efter den fantastiska laginsatsen i dubbeljakten. Då grinade även jag.
FLIPP: Johan Olsson, vilken kille!
FLOPP: Skidskyttarna. Helena Jonsson pallade inte trycket. ACO fick det inte att stämma och Mattias Nillson sköt ÅTERIGEN bort Sverige från medaljstriden i stafetten. Sprintåkarna var väl heller inga höjdare. Prata går ju Emil Jönsson...
HEMSKASTE: Dödsfallet i rodel som skedde bara dagarna innan invigningen. Här platsar även Anjas och Patrik Järbyns läskiga krascher.
KAXIGASTE: Petter Northug. Jag tror jag är en av få som verkligen diggar den här killen. Han må var jävligt kaxig men mycket av det han säger har han rätt i. Efter en inte alltför bra början av detta OS slutade det ändå med tre medaljer för Petter. Ingen kommer väl glömma hans otroliga slutsträcka i längdstafetten där han fixade ett silver för Norge. Och hans spurt igår på femmilen går heller inte av för hackor. Är man en av världens bästa skidåkare får man vara lite kaxig och Petters citat: "Den enda som är snabbare än mig på upploppet är kameran", är redan nu en klassiker.
MODIGASTE: Knappt ett dygn innan hade Anja Persson kraschat så våldsamt att det var tur att hon klarade sig med livet i behåll, ändå ställer hon sig på start med enda tanken att kör hon, så kör hon för guld. Det blev inget guld utan ett brons men att ens utsätta sig för något sådant är en bragd. Den tjejen är en sådan tävlingsmänniska och inget verkar stoppa henne.
SKRATTRETANDE: Tjejen som i störtloppet bara hann ta ett staktag med stavarna innan hon pladask föll efter ett par meter. Nu gick i och för sig hennes knä sönder men det såg förfärligt roligt ut...
TYPISKA: Alla dessa jävla fjärdeplatser. Det blev ett tiotal till slut: Anna Haag, Marcus Hellner, Lag Edin, Jesper Björnlund, Anna Olsson, Maria PH, ACO, stafettlaget i skidskytte och en till som jag inte kommer på för tillfället.
KLANTIGASTE: Kanadas damcurlinglag. Snacka om dundertabbe när dom missade sista stenen och förlorade guldet till Sverige.
HÅRDASTE: Niklas Kronwall. Lagets hårdaste spelare ska vara Douglas Murray men under den här turneringen visade det sig vara Kronwall. Han körde bokstavligt talat över sina motspelare och nu vet alla vad "being Kronwalled" betyder!
ROLIGASTE: Björn Ferry. Ingen kan hejda den mannen. "Man har ju ingen användning av ett till kylskåp om man redan har ett!" Björn Lind-posen som han tyckte skulle se bra ut på framsidan av tidningen. Dansen.
MEST VÄRDIGA MEDALJÖR: Han slet som ett djur under dubbeljakten för att hjälpa Johan Olsson, själv blev han tionde man i mål. Under stafetten gjorde han en fantastisk sträcka och gav Hellner ett tacksamt utgångsläge. Sen var han nervös. Men då Hellner gick i mål och guldet var Sveriges var han den som hoppade, den som var allra lyckligast och den som förtjänade det mest. Efter två säsonger fyllda av skador och sjukdomar och till och med cancer fick han äntligen stå längst upp på pallen. Där kom också tårarna...
KÄRLEKSCRUSH: Jag har alltid varit kär i Henrik Lundqvist och det är jag fortfarande men har även upptäckt att det är nåt med Northug. Han är inte den allra vackraste att titta på men hans kaxighet blandat med hans blyhet gör han väldigt charmig.
SORGLIGASTE: Hockeylaget. Detta var med säkerhet Sveriges stjärnors sista OS-turnering, kanske sista turnering över huvudtaget och jag önskade verkligen att Foppa, Lidas, Alfredsson och gänget skulle få ta guld igen. Men icke. Det såg ju så bra ut men så kom den där jäkla matchen mot Slovakien och vi kunde inte längre hoppas på medalj. Här kom också tårar.
MATCH: Istället för Sverige blev det USA mot värdnationen Kanada i hockeyfinalen. Den enda medalj Kanada verkligen brydde sig om att vinna var den i hockey. Landet krävde ett guld. FY FAN vilken match det blev! Kanada såg ut att ta hem segern men med 24 (!!!) sekunder kvar kvitterade USA, hela hallen blev tyst och det blev förlängning. Där avgjorde Sidney Crosby som inte gjort mycket alls under turneringen och Kanada fick sitt guld, men FY FAN vilken match det var! Detta kan man kalla hockey!
ÖVERLÄGSNA: Kanadas damlag tog även dom guld i hockeyn, något överlägsnare än herrarna. Resultat från turneringen säger väl det mesta: 10-1, 18-0, 13-1, 5-0...
MUST-HAVE: Jag blev konstigt nog väldigt intresserad av curling. Riktigt spännande men jag har fortfarande, efter åtskilliga timmar framför tv:n, ännu inte riktigt fattat alla regler. Men jag vet vad en chapp (osäker på stavning) är för nåt!
FJANTIGASTE: Att Helena Jonsson uttalat sig om att detta kan ha varit både hennes första och sista OS. Att hon bara är 24 år gör det hela ännu mer konstigt. Det är bara att inse att hon inte klarade av det i år och fortsätta jobba för att fixa det om fyra år istället.
FRÅGA: Hur i alla dar kan man ta ett OS-brons i skidsprint med flera brutna revben?! Antingen är Majdic en jäkligt bra skådespelare eller en jäkligt bra lögnare. Möjligtvis också dopad.
Ja, det var detta för denna gång. Nu är det två år kvar till sommar-OS i London och fyra år till vinter-OS i Sotji. Vi hörs förhoppnigsvis innan dess!
Kommentarer
Trackback
