Sur som satan

Jahapp, det var det. Sverige är utslaget ur EM och det blev bara ynka tre matcher. Katastrof. Gårdagens måste-match mot Tyskland var en bra match och Sveriges bästa i detta EM men missarna framåt var för många och som Ola Lindgren sa: Vi spelade bara försvarsspel i en halvlek. Det som stör mig mest är att det är Sveriges "stjärnor" som sviker allra mest. Kim Andersson var okej igår, men varför ska han vänta till den sista matchen innan han börjar prestera? Och Källman har varit riktigt dålig i alla tre matcher och ledarena vågar ändå inte byta ut honom och låta Petersen pröva ett par minuter. Beutler som var suverän i första matchen var inget vidare igår och det tog ett tag innan Mattias Andersson kom igång i målet, men då fumlade svenskarna till det framåt istället.
En fråga jag ställde mig under matchen var om Kim Andersson verkligen ska fortsätta vara lagkapten. Visst verkar han vara en kille som peppar sitt lag men då han som rutinerad spelare inte själv kan lägga beslag på sig själv och ägnar domarna mer intresse än själva matchen, föregår han inte med något gott exempel. Men att Kim ska sluta i landslaget helt och hållet tror jag inte på, även om han antydde det igår under livesändningen.

Nej, det är ett för orutinerat lag som måste bli mer samspelta om det ska gå vägen i hemma-VM nästa år. Då är förhoppningsvis också Jonas Larholm tillbaka på planen. Och om gudarna vill även Marcus Ahlm, även om det ser väldigt mörkt ut.

En anna sak förutm Sveriges resultat i EM som jag är sur över är: Hur i helvete kunde jag missa att Tholin och Andrésson från GUIF var i Härnösand och på gymnasiet nu i veckan?! Jag går i och för sig inte handbollsinriktning men ändå. Surt.

en tredje sak jag är sur över är att jag måste tillbringa ännu en helg med plugg. Lyckligtvis kunde vi flytta fram inlämningen av psykologirapporten men ändå. Surt.

                                  
                                                             Deppigt på svenska bänken.

Nu ska jag försöka bli lite mer munter och ta en paus från allt surande och åka hem till min låtsasmormor och morfar som varit i Australien ett par månader. Att få höra om solsken och härliga upplevelser kanske får mig på lite bättre humör.

Vi ses!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0