På vandring i djungeln
När man bor som jag gör kan man råka ut för lite allt möjligt. För att slippa borrmaskinsljuden och fortsätta mitt lite mer hälsosammare liv begav jag mig ut på en powerwalk/joggingtur för ett par timmar sen. Solen sken och fåglarna kvittrade. Men det var inte bara fåglarna som var i farten... Jag gick där och sjöng högt på en låt (fördel med att bo mitt i skogen: ingen hör hur högt eller falskt du sjunger) hade jag inga tankar på att se var jag satte fötterna och vips så hör jag ett märkligt ljud. Tittar ner och ser en enorm grön äcklig insekt som tittar tillbaka på mig. Den fräser och går till attack varpå jag tar några snabba atletiska språng och lämnar insekten bakom mig illa kvickt. Snart är den äckliga varelsen glömd och allt är frid och fröjd igen. Ser en massa blåbärsris vid vägkanten och hoppar lika atletiskt över diket för att se efter som det finns några bär. Icke. Jag hoppar tillbaka upp på vägen och hör genast ett rasslande ljud. En halvmeter ifrån där jag nyss stått ålar sig en orm snabbt fram genom gräset. Jag är inte den som är rädd för ormar utan tänker mest att det är konstigt att dom fortfarande är vakna med tanke på det kalla vädret. Sen inser jag vilken tur jag hade som inte klev på den.
Jösses vad man får vara med om här ute i bushen! Jag förstår inte att det är Stockholmstjejer som dricker latte och shoppar hela dagarna som är de framgångsrika bloggarna när det finns så här intressanta saker att läsa om...
Typ ormen jag nästan blev uppäten av.
jag hade fan fått en hjärtattack om ja hade varit du... :o
