Cecilia Näätsaari

Boom! Det tog bara drygt nio minuter och sen satt första målet för succéduon Forsberg/Näslund och deras Modo! Jäklar vilket drag det blev i Övik ikväll. Det var 16 år sen sist men det märktes inte ett dugg. Tre poäng lyckades dom fixa och det blev även tre poäng för Modo när dom vann mot Rögle med 4-1. Massa action skapade en riktigt bra match även om den kanske inte blev så spännande och nu hoppas jag på en fortsatt bra tid för Modo när kungarna har återvänt. =)

Och jösses vad jag längtar till JVM som sänds vid jul/nyår! Hade nästan glömt bort något av det roligaste som händer i sportväg under året. =)

Peter Forsberg. Foppa. Snacka om One of a Kind. Modo låg sist i tabellen och spelade dålig hockey och inte mycket fungerade som det skulee. Men så bestämde sig äntligen Sveriges bästa spelare för att spela i Övik. Efter inte en så fantastisk insats i Karjala Cup var det nog många som var tveksam till Foppa. Men han bevisade dom alla. Han koms om en frälsning och Modo har enbart vunnit sedan han tog en plats i laget och formkurvan pekar spikrakt uppåt. Det är inte bara det att Foppa själv spelar suveränt och gör saker på isen som ingen annan spelare i Elitserien gör, han lyfter också hela Modo och spelarna i laget spelar så himla mycket bättre i hans närvaro. Dessutom har han lyckats få Marcus Näslund att även han spela för moderklubben. Peter Forsberg måste ha något magiskt i sig.  Kungen är tillbaka och så är även Modo. :)

Insåg att jag knappt bloggat nåt alls under lovet, men skit samma, lovet är till för annat än att sitta vid datorn!

I helgen var det t.ex. dags för årets upplaga av Sollefteåcupen. Det innebär alltså handboll, handboll och så lite handboll. Tre dagar i sträck har jag därför varit uppe i Sollefteå och tittat på då lillebrorsa och resten av ramviksgrabbarna kämpat i Vallahallen. Det har varit tidiga mornar men som tur är har vi haft en lägenhet till hands så istället för att vistas i hallen dagarna i ända har vi kunnat gå hem emellan åt och vila upp oss inför kommande match.
Och visst klarade killarna sig galant i år också! Lillebror som spelar i Ångermanland/Jämtlands distriktslag vann varenda match och så gjorde även Ramvik så det var de båda lagen som gjorde upp i finalen. Att Ramvik är ett finallag i denna cup börjar bli något av en vana faktiskt. Jag måste säga att det blev lite svårt att veta vilka man skulle heja på - familjen eller bylaget? Det slutade med att jag applåderade för båda lagen och då distriktslaget till slut vann med 24-14 var det inga sura miner hos mig i alla fall. Det var helt enkelt en win/win-situation! :p
Nu är jag i alla fall hemma. Nöjd och belåten men en aning hungrig.

Imorgon är det tillbaka till verkligheten som gäller, skolan börjar igen och det känns väl inget vidare... Lovet gick väldigt fort och jag skulle behöva ytterligare en vecka ledigt för att vila upp mig efter denna helg. Fler sovmornar tack! Men nu är det som det är och förhoppningsvis är det inte så mycket plugg nu i veckan som gör den jättejobbig.

Ses!

(bilder från helgen kommer då Anna skickat dom till mej)

Japp, denna helg har varit fylld med handbollsmatcher, det brukar ju bli några sådana per säsong. Nu var det dags för SM för lillebror och Ramviks-laget. Gick ju lite sisådär får man väl säga... Märks väldigt väl då vissa spelare inte längre är med, sen är ju Stockholmslagen jäkligt bra också. Men vi får väl hoppas på en förbättring den närmaste framtiden, det är ju inte så himla långt kvar till Sollefteåcupen. Den helgen brukar ju bli en riktigt Ramviksfest!

Just nu är allt så himla onödigt. I två dagar har jag åkt in till stan för att bara ha en endaste lektion. Visst är det skönt att få sova längre på morgonen och inte göra så mycket under dagarna, men samtidigt är det väldigt tröttsamt att sitta på bussen i en halvtimme för att nästan på en gång åka hem igen...
Sen att jag har en hals som känns som sandpapper gör inte saken bättre. Förhoppningsvis blir det snart helg igen om vi fortsätter i samma tempo som varit dessa två första dagar.

Efter att jag kommit hem idag från min svenskalektion så blev det lite plugg innan det var dags för hanboll på tv:n. Sverige mötte Ryssland i World Cup. Matchen började väl inte alltför bra med ett dåligt Sverige som inte gjorde mycket framåt. Resultatet var 10-13 till Ryssland i halvlek. Men efter pausen hände något med svenskorna och det var ett helt nytt lag som klev ut på planen. Gabriella Kain storspelade i målet och överraskande vann Sverige med 25-23 och gjorde därmed en riktigt bra match. 
Worl Cup är ju ett bra genrep inför VM i Kina i december. Det ser ju lite dystert ut för Sverige med tanke på att tre av våra största stjärnor är skadade, Madde Grundström, Therese Islas Helgeson och Johanna Wiberg. Sen har ju Sverige även hamnat i mardrömsgruppen med bla  Danmark och Tyskland. Enligt förbundskapten Per Johansson är målet inte längre att komma mins sexa, utan att ta sig vidare från gruppen. Men Sverige har ett riktigt bra lag och kan nog vinna över alla om dom har en bra dag. Hur det går får vi alltså se i december. :)

Nu måste jag fortsätta plugga till filosofiprovet jag har på torsdag. Kommer nog gå riktigt dåligt med tanke på att jag inte fattar ett dugg!

Snacka om sista sekunden! I 93:e minuten avgjorde såklart Zlatan kvällens match med sitt 2-1 mål. Självklart att det var Zlatan, vem annars? Ganska skrattretande.
Sverige hade matchen i sin hand efter Mellbergs 1-0 mål och hade sen flera andra målchanser, men då Ungern fick straff stod det plötsligt 1-1 med tio minuter kvar att spela. Återigen är det om Zlatan det kommer stå om i tidningarna i morgon och det är hans ansikte som kommer pryda löpsedlarna. Men kanske man förtjänar det när man gör mål i den nittiotredje minuten. Men jag hoppas att det står ett par rader om matchens lirare Elmander och Källström också...

Snart dags för en viktig fotbollsmatch, Sverige - Ungern. Hur ska det gå?
Är det bara jag som tycker att det är en sån överdriven diskussion om Zlatan och hur han typ ska frälsa Sverige just nu? Klart jag fattar att det blir mycket snack kring en av världens bästa fotbollspelare men någon måtta får det väl ändå vara? Det är ju faktiskt tio spelare till ute på planen i svenska laget och snacket går bara om hur han, Zlatan, ska ge oss vinsten inte de andra. Aja, en vinst får vi väl hoppas få i alla fall och förmodligen kommer jag väl få se "Ibra" bomba in mål efter mål ikväll bara för att jag skrivit detta! ;)

Just jag, kanske ska skriva ett par rader om friidrotts-VM också. En minimal sammanfattning.

Det blev ett konstigt VM ur svenska ögon sett. Vi har varit bortskämda med personer som Carro, Kajsa, Stefan och Christian. Nu när dom antingen är skadade eller har lagt spikskorna på hyllan så är det ganska tomt om medaljhopp i större friidrottssammanhang. Och i år var inte bara de största stjärnorna skadade utan nästan varenda svensk friidrottare stannande hemma eller kom till Berlin inte helt friska och hela.
Bästa svenska placering fick Linus Thörnblad med sin femte plats. Kanske hade man kunnat hoppas på mer av honom men då tävlingen blev så konstig pga av regn och förseningar kan man kanske ändå inte skälla så himla mycket på honom. Den bästa svenska prestationen tycker jag Nicklas Wiberg stod för då han slog det nästan 15 år gamla svenska rekordet i tiokampen. Med antingen årsbästa eller personsbästa i varje gren gjorde han en riktigt bra tävling.

Annars tycker jag Andreas Thorkildsen och Blanca Vlasic var grymma. Thorkildsen har nu vunnit både EM, OS och VM i spjut. Han var överlägsen i finalen. Värsta konkurrenten Pitkämäki var skadad och med honom borta var segern ett faktum. Vlasic tyckte jag gjorde det bra som slog favoriten Adriane Friedrich, på hemma plan där hon fick stöd av hela Tyskland inne på arenan.

Sen var det ju Usain Bolt. Snacka om magiskt. Blixten från Jamaica slog ned i Berlin två gånger. Han mördade sina egna otroliga världsrekord från Peking och krossade sina motståndare. Med sin kaxiga men samtidigt oemotståndliga attityd blev han Berlins hjälte och han gjorde något av det största i idrottsvärlden. Fantastiskt!

Nästa år är det EM och då får vi hoppas på hela och friska svenskar!

Jag kanske borde tippa en tid för Usain Bolt? Det gick ju ganska bra sist... ;)
Att han vinner är det som sagt inget snack utan det är vad han vinner på som är det intressanta. Bolt själv hävdar att han inte är i lika bra form som i OS ifjol och att han inte tränat 200 lika mycket. Men allt verkar möjligt för den här mannen och jag tror vi kan få se ett världsrekord ikväll också. Just nu ligger rekordet på 19:30 men jag tror det nya kommer bli... 19:27...19:25? Ja, 19:25 blir det!
Kanske är jag helt ute och cyklar, men snabbt kommer det gå i alla fall!

...MEN VAD VAR DET JAG SA?! USAIN BOLT - 9:58 - VÄRLDSREKORD! Helt jävla magiskt! Vilken kille! Jag inser att jag för ungefär en och en halv timme sedan fick bevittna något av det största i idrottvärld. Ett perfekt lopp av världens genom tidernas snabbaste människa. Bolt är helt otrolig. Han har haft världens ögon på sig sedan OS ifjol och förväntnigarna på honom har varit enorma. Ändå kan han sekunder innan startskottet skjuts, dansa, skoja och leka framför tv-kamerorna. "I'm ready. Are you ready? Let's go" var det sista han sa innan han ställde sig i startblocken och bevisade att han pallade trycket. Tyson Gay och Asafa Powell var inte ens i närheten. Gay sprang sitt livs snabbaste lopp på 9:71 men blev ändå slagen med tretton hundradelar. Det enda han kunde göra var att skaka på huvudet.
Just nu tror jag även att världsrekordet på 200 meter är i fara. Vi får se på torsdag. Kanske lyckas jag gissa rätt på även den tiden? =)

                                          Bild: TV4

...och även Birsta! Åkte tidigt i morse till Härnösand där jag och pappa släppte av farmor så hon kunde ta bussen till Haparanda och sen åka vidare till Finland där hon ska vara några dagar. Trots obegripligt tidigt för att vara mig så följde jag ändå med för pappa skulle fortsätta ner till Birsta för att bla titta på en ny tvättmaskin, jag såg min chans att kunna shoppa i lite andra affärer än Vero Moda och H&M och följde alltså därför med. I Birsta strosade jag runt i butikerna i ett par timmar och hittade mestadels fina tunikor men även lite smycken och en skön kofta. Hade hoppats på att finna några söta skor men då augusti tydligen betyder att hösten är här så har affärerna rensat ut alla ballerina, tygskor och gladiatorsandel för varma vinterskor i stället, så det blev inget skoköp för mig.
Väl hemma igen trängde sig en hemsk huvudvärk på och trots alvedon och vila gick det inte över och jag fick ställa in kvällens planer på att käk och bio med kusinerna. Riktigt synd men som tur är finns det ju 364 andra dagar på året att göra sånt.

Nu ikväll då huvudvärken nästan är borta har jag kikat lite på friidrotts-VM som startade i Berlin idag. Det är inte lika roligt då de svenska medaljchanserna är minimala men som tur är finns det ju många andra att titta och hoppas på. Som jag nämnt tidigare är jag helspänd inför herrarnas 100-metersfinal som redan är i morgonkväll och idag har det varit både försök och kvartsfinaler där man kunnat spana in de tre som med stor sannolikhet kommer kämpa om medaljerna. Asafa Powell, Tyson Gay och den fenomenala Usain Bolt. Efter att nästan hållt på att tramsa bort sig i försöken imponerade Powell stort i kvarten idag medan Gay och Usain tog det något lugnare. Frågar ni mig kommer placeringar bli 1:a  Bolt, 2:a Gay och 3:a Powell. Dessutom kommer det slås ett nytt världsrekord i morgon vid 21:35 i Berlin. U. Bolt - 9:58 World record kommer det förmodligen stå på resultattavlan om jag får som jag vill.

Auf Wiedersehen!

Har haft en lugn tv-kväll med lillebror. Pappa var hemma ett par dagar men var tvungen att åka tillbaka till Dalarna så vi har huset för oss själva igen. På tv:n visades det både simning, DN-galan och filmen Meet the Spartans. Otroligt ful film men skrattade gjorde jag i alla fall. I sportväg var vi mest intresserade av att se i vilken form Tyson Gay var i och 9:79 var inte dåligt. Ser verkligen fram emot friidrotts-VM och duellen mellan han och Usain Bolt. Jäklar vilken fight det kommer bli! Jag sätter mina pengar på att Bolt vinner, han är ju faktisk snabb som blixten. ;)

Nåt som verkligen inte får någon uppmärksamhet i sportväg är JVM i handboll. Sverige har faktiskt vunnit brons och inte en enda liten rad har det stått om det någonstans! Dålig stil! Bronsmedaljer blev det i alla fall och Guif´s superstjärna Mattias "Zacke" Zachrisson gjorde hela 13 mål i bronsmatchen mot Tunisien som Sverige då vann med 30-27.

I morgon blir det grillkväll hemma hos Mattias (inte Zachrisson då utan Norberg :p). Ska bli kul! Förhoppningsvis blir det bra väder under dagen också så att man kan vara ute och försöka bevara den bränna man fått, allt försvinner i en himla fart nu eftersom solen är så frånvarande.

Vi hörs!

The King of Pop har lämnat oss. Michael Jackson må ha varit en ganska speciell person som ibland till och med har varit lite läskig. Men trots allt är han en otrolig artist som påverkat människor världen över med sin musik. Människor inom musikbranchen och oss vanliga svenssons. Att han fortfarande säljer ut enorma arenor är bara ett av bevisen att han fortfarande som femtioårig man var en av de största. Jag kan inte påstå att jag dyrkat Jackson men jag har definitivt gillat hans musik, hans låtar får mig alltid på ett glatt danshumör. Jag tänker inte sitta här och spekulera över hans dödsorsak, det får någon annan göra, det enda jag tänker säga är att om man ser sanningen i vitögat så är det kanske inte så himla överraskande att han inte längre finns med oss. Var och varannan vecka har media visat oss nya bilder på en stjärna som har varit långt ifrån sina glansdagar. Hur det än är kommer världen sörja hans död. Mr Jackson är inte längre bland oss men hans musik kommer säkerligen leva kvar ett bra tag till.

Titeln till nattens inlägg syftar inte bara på popkungen utan även på våra svenska hjältar. Jag pratar förstås om U21-landslaget. Ikväll spelades semifinalen mot England. Ett jävla bra lag rent ut sagt. Ett lag med stjärnor från Premier League.
Sverige kunde inte fått en sämre start, 1-0 kom redan efter drygt trettio sekunder på hörna av engelsmännen. Två hörnor senare var resultatet 3-0. Sverige såg ut att tappa gnistan och frågan var bara hur många mål det skulle bli i slutet. I halvtid fick jag se en av mina favoriter Pontus Wernbloom prata om att det här inte var ett lag som gav upp, fick dom in ett snabbt mål i andra halvlek så skulle dom vara tillbaka i matchen och faktiskt ha en chans att vinna. Få trodde nog på vad killen sa, särskilt då andra halvlek började och laget Sverige inte alls hängde med. Men det var ändå något som hände, svenskarnas spel blev lite kvickare (mycket pga av Molins) och snart hade Markus Berg satt bollen i målet och nollan avr spräckt. Efter en fantastisk frispark av Ola Toivonen var vi ytterligare ett mål närmare och då underbara, fantastiska, otroliga Markus Berg tryckte dit 3-3 kan jag lova att jag var nära en hjärtattack. Både jag och pappa hoppade i soffan och jag kunde knappt tro mina ögon. Efter en olidligt spännande men mållös förlägning väntade straffar.

Jag HATAR straffar. Det finns inget värre än att sitta och titta och veta att varenda skott är avgörande för resultatet. Avgörande för om det ska bli vinst eller förlust. Varje gång en spelare går fram till straffpunkten hoppar hjärtat till och du vet inte om du ska skratta eller gråta. Den här gången blev det gråta. England drog längsta strået och är det lag som gick till final. Det är marginalerna som avgör, vilken sport det än är vi snackar om. Tyvärr avr dom marginalerna inte på Sveriges sida ikväll.

Och ja, jag grät. Det gör jag ofta då det kommer till sport, särskilt lagsporter. Det är så hjärtslitande att se hur människor som kämpat så hårt för att komma dit dom är idag, förlora. Dom kämpar för varandra och alla som någonsin trott på dom. Ja, jag grät.

Men även om det blev förlust idag och Sverige inte får vara med om en final på hemmaplan så är jag ändå glad. Jag är så glad att dessa killar har fått mig att återigen tycka att fotboll är en grymt rolig sport. När dom är på planen blir jag inte längre uttråkad för att ingenting händer, istället sitter jag på helspänd och väntar ivrigt på att målen ska komma. För till skillnad från A-landslaget GÖR dom här grabbarna mål. Snygga mål dessutom som får en att jubla hemma i tv-soffan.
När Markus Berg, Ola Toivonen, Mattias Bjärsmyr, Pontus Wernbloom, Mikael Lustig och resten av vårt nya dreamteam har smält förlusten så hoppas jag dom inser att dom är Sveriges nya hjältar och njuter av dessa framgångar. Det är dom verkligen värda. Jag älskar fotboll!



Något jag däremot inte älskar är alla dessa jäkla journalister. Inte alla då men de som efter sådana här matcher pressar spelarna till det yttersta med frågor som "Hur känns det efter att nyss ha förlorat?" "Hur känns det att ha missat en straff i semifinalen?" "Hur lång tid tror du det kommer ta att smälta den här förlusten?"
Ja, hur tror ni att det känns?! Förjävligt förstås! Såg efter matchen hur stackars Markus Berg fick dessa frågor kastad över sig. Och med nära till tårar så fortsätter dessa människor pressa honom.
Tänker också på då Sanna Kallur föll under OS och missade en bra placering, helt förstörd och med tårar rinnande nedför ansiktet så fortsatte gubben att ställa fråga efter fråga istället för att låta henne gå därifrån. Lite humanitet tack!!! Låt stackaren smälta allt och återkom dagen efter.


Ja nu har jag verkligen skrivit av mig, lättat mitt hjärta och jag kände att det behövdes. Känner mig deppig efter en sån här dag. Kan ju alltid hoppas att jag vinner Markus Bergs signerade fotbollsskor som jag tävlade om på fotbollskanalen. =)
Nu ska jag hoppa i sängen och invänta morgondagen.

Thriller - Michael Jackson

HÄRLIGT! Vi spöade Serbien med 3-1 och är i semifinal! Fan vad grymt! Jag brukar oftast tycka att fotboll är lite småtråkigt att titta på på tv men det här laget spelar så jäkla bra att det går inte att göra annat än älska det. :D

En kvart kvar till Sveriges match mot Serbien i U21-EM, hoppas verkligen att det går vägen. Dom går ju vidare med ett oavgjort resultat, men vinst hoppas man väl alltid på? =)

Idag har det varit väldigt molnigt och det har inte funnits så många möjligheter att ligga ute och sola. Kanske bra på ett sätt för jag har kunnat vila under dagen, känner mig inte helt bra i halsen. Läste i tidningen att veckan framåt tydligen ska bli jättevarm så oavsett halsont blir det nog mycket tid ute, med sol och bad.

Nu ska jag springa iväg och heja fram Sverige till en vinst! =D
 
Ses!

Jag vet inte hur ni har haft det men jag har i alla fall haft en riktigt bra helg. Det började med att jag i fredags åkte ner till mina kära släktingar i Gnesta. Där nere var det så gott som sommar och det var så skönt att få se lite sol. Sedan på lördag var det äntligen dags för vad jag gått och väntat på så länge - SM-finalerna i handboll! :D
Först ut var damernas final mellan Sävehof - Skövde. Det var en match som kanske inte var så jättespännande då Sävehof var väldig överlägsna och till slut vann med 32-19. Men kul var det i alla fall att få se Johanna Alm spela, en riktigt bra spelare! I pausen som var efteråt så började Globen fyllas ordentligt och lagens respektive klackar började värma upp. Själv satt jag ganska högt upp med en bra blick över planen och massor med Guifare runt omkring. Sen var det då äntligen dags för kvällens höjdpunkt! GUIF - Alingsås. Shit vilket drag det blev i Globen! 14 000 och säkert 75% hejade på dom rödklädda.
I början halkade Guif efter en aning och Alingsås ledde med några bollar i halvlek. Men efter pausen kom killarna ut och tog ikapp och gick även förbi! Det var verkligen en match som hade allt och spänningen var verkligen olidlig. Tyvärr fick Guif en jäkla taskig utvisning med ungefär tio minuter kvar att spela och Alingsås tog åter ledning och höll den till matchens slut. Resultatet blev 29-26 till Alingsås och grabbarna i Guif fick nöja sig med silvermedaljer. Något dom absolut inte alls ska vara besvikna över! Dom gjorde verkligen en kanonmatch och jag är helt säker på att guldet är ert nästa år!

Resten av helgen spenderades i bilen på väg hem till Härnta igen. Långtråkigt, men efter en sådan härlig kväll som jag hade kvällen innan, så gjorde det inte så mycket.

Nu måste jag nog fortsätta läsa på till nationella provet jag har i matte i morgon. Det är mycket i skolan nu men dagarna till sommarlovet blir färre och färre. Fan vad skönt det ska bli då man äntligen bara kan strunta i allt som har med skolan att göra och bara ligga ute i solen och slappa. Snacka om jag är avundsjuk på alla treor som para har några veckor kvar till studenten!

Ses!